Musik kan vara en fantastisk källa till tröst. Jag behöver det, ni behöver det säkert också: den här veckan handlar det om låtar som vi blir tröstade av. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Carole King – ”Beautiful” (1971)
Att stå upp varje morgon och vara sitt vackraste jag. Och gå ut och möta världen med kärlek och godhet. Också le mot dem som kanske inte vill dig väl. Jag tror på det. Jag tror att det skulle förändra världen om många gjorde så. Men det är så förbannat svårt.
Kommer på mig själva med att drivkraften istället ofta är revanschlusta – ”att visa de jävlarna!”. Man är ju bara människa…
Men jag älskar approachen och den här låten! Den ger mig hopp om mänskligheten, trots att de flesta är långt ifrån den hållningen till livet. Möjligheten finns, vi skulle kunna välja det.
King ska ha fått idén till låten nere i New Yorks tunnelbana när hon såg alla dystra och frustrerade ansikten, som bara utstrålade negativitet och ingen kärlek. Man får vad man sänder ut, typ.
“You’ve got to get up every morning with a smile on your face
And show the world all the love in your heart
Then people gonna treat you better
You’re gonna find, yes, you will
That you’re beautiful as you feel
Waiting at the station with a workday wind a-blowing
I’ve got nothing to do but watch the passers-by
Mirrored in their faces I see frustration growing
And they don’t see it showing, why do I?”