Musik kan vara en fantastisk källa till tröst. Jag behöver det, ni behöver det säkert också: den här veckan handlar det om låtar som vi blir tröstade av. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Al Green – ”Love and Happiness” (1972)
Pollenallergin och den där märkliga kombon av nedstämdhet och någon sorts desperat eufori, som alltid drabbar mig när våren närmar sig. Det lär bli värre, så väl känner jag mig själv.
Och på det alla förskräckliga saker som pågår i världen. För mig är det passade med en tröstevecka just nu!
Kärleken och lyckan känns en bit bort för närvarande. Kanske därför jag ännu mer behöver lyssna på låtar som den här.
Green har i en biografi från år 2000 berättat fint om inspelningen av låten:
”Love and Happiness” was like mixing explosive chemicals — everything had to be added at just the right time and at just the right dose. The tempo was the most important thing to Willie, and, if you listen close, you can hear Teenie counting off with his foot on a cardboard box for the take that nailed it.”
Jag tycker texten är spännande i sin ambivalens också, kärleken och “lyckan” behöver inte bara komma med något positivt.
”Love and happiness, yeah
Something that can make you do wrong, make you do right
Love
Love and happiness
But wait a minute
Something’s going wrong
Someone’s on the phone
Three o’clock in the morning
Talkin’ about how she can make it right, yeah
Well, happiness is when, you really feel good with somebody
But nothing wrong with being in love with someone, yeah
Oh, baby, love and happiness
Love and happiness
Love and happiness (love and happiness) oh”
Jorgens spellistor 