Den här veckan lägger jag ut låtar som jag har en personlig koppling till och som kan kopplas till specifika minnen. Lägg gärna till dina egna låtar på temat i den gemensamma spellistan som du hittar här!
Aimee Mann – ”Wise up” (1999)
Tror det är hösten 2000. Bor fortfarande i Malmö men har stött på samma tröga känsla där, som jag hade i Stockholm. Som att springa men inte komma någonstans, allt har skitit sig och jag avskyr den jag har blivit. Nu har jag dessutom upptäckt en liten knöl på ryggen och är övertygad om att det är cancer.
Det är sent, närmar sig midnatt. Nedanför mitt fönster kör taxibilarna och människor skrattar. Jag vill egentligen bara dra täcket över huvudet och dö. Men jag har hyrt en film på biblioteket som jag hört ska vara bra.
Så jag sätter på den utan något större hopp om att bli fångad. Men det blir jag, från första scenen. Och när karaktärerna i Magnolia läppsynkar till den här låten känner jag en oerhörd tröst. Insikten är väl kanske mest ”vem har sagt att livet ska vara lätt” men ibland måste man höra det från rätt håll.
Aimee Manns röst är medkännande men ändå skoningslös i sin ärlighet: det kommer inte sluta göra ont tills du tar tag i dig själv!
Den här natten blev en vändpunkt. Jag hade inte cancer och nya möjligheter öppnade sig. I avdelningen ”låtar som räddat ditt liv” ligger den här väldigt nära.
”You’re sure
There’s a cure
And you have finally found it
You think
One drink
Will shrink you ‘til you’re underground
And living down
But it’s not going to stop
It’s not going to stop
It’s not going to stop
‘Til you wise up”
Jorgens spellistor 