Den här veckan handlar det om låtar som på lämpligt sätt är kopplat till valfritt nobelpris.
Om du har egna låtar på temat, skicka de gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Tommy Körberg, Carl Axel Dominique, Royal Swedish Navy Band – ”Goldondern Aniara stängs” (1997)
Harry Martinson delade nobelpriset med Eyvind Johnson 1974. Det verkar ha varit början på slutet på hans liv. Han tog sitt liv 1978, inte bara på grund av den negativa uppmärksamheten runt nobelpriset men det verkar ha varit en starkt bidragande orsak.
Det stack många i ögonen att akademien utsett två av sina egna ledamöter som pristagare. Motiveringen var i alla fall fin: “för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos”.
Själv håller jag Martinson väldigt högt, både hans poesi och hans romaner. Få har haft ett sådant öga för att fånga naturen. Det stora mästerverket tycker jag ändå är det stora rymdeposet Aniara.
I början av eposet stängs goldondern Aniara, dess navigeringssystem slutar att fundera och den lämnar vårt solsystem för en resa ut i den oändliga rymden. Jorden har man lämnat för att den inte längre är beboelig.
Jag tycker tyvärr att Aniara aldrig har varit så aktuell som nu, vår tid. Även om vi människor ännu är kvar på jorden så liknar vår tillvaro alltmer en hjälplös irrfärd ut i oändlig rymd som vi inte förstår oss på.
1997 uruppfördes konsertföreställningen ”31 sånger från Aniara” i Olofström i Blekinge. Föreställningen utgjordes av 31 tonsättningar av verser från Harry Martinsons diktepos ”Aniara” från 1956, komponerade av Carl-Axel Dominique med Tommy Körberg som huvudsolist. Allra mäktigast tycker jag det blir redan från början när Goldondern Aniara stängs. Här fångas verkligen känslan av panik och vemodet när rymdskeppet slungas ur sin bana ut i intet.
“Goldondern Aniara stängs, sirenen ger signal
för fältutstigning enligt känd rutin
och gyrospinern börjar att bogsera
goldondern uppåt emot zenits ljus,
där magnetrinerna som häva fältens styrka
snart signalera läge noll och fältavlösning sker.
Och likt en jättepuppa utan vikt
gyrerar Aniara vibrationsfritt”
Jorgens spellistor 