Den här veckan ska vi välja EN artist som vi följer hela veckan. Alltså sju låtar, helt enligt eget val, med en och samma artist. För min del så blir det Kjell Höglund!
Om du har egna låtar på temat, skicka de gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Kjell Höglund – “När tåget lämnar perrongen” (2006)
Från Höglunds sista album Pandoras ask, som är riktigt bra. Särskilt de första spåren, tycker jag. Albumet är producerat av Johan Johansson och hade väl knappast kommit till utan honom. En person som betytt mycket, nästan allt, för Kjell Höglunds senare karriär. Albumet fick överlag positivt mottagande i pressen.
När ett tåg faktiskt har lämnat perrongen, är det för sent att hoppa på. Här lämnar Höglund sin osannolika och livslånga sejour i musikvärlden. Han skulle visserligen återkomma tillfälligt 2017 med singeln “Dumhetens domstol” men det är mer tonsatt poesi än musik.
Nu sitter Kjell på hem och demensen suddar sakta och metodiskt ut alla minnen. En bra sak är att han också har glömt att han är alkoholist. Fångad däruppe i sitt elfensbenstorn, där han väl befunnit sig hela livet, men kanske gladare nu än någonsin när han får glömma tillvarons elände?
Jag kan inte släppa de drabbande raderna i låten “Ensam”, med text av Höglund men tonsatt av Johansson och framförd av Ellinor Brolin:
“Och det är därför jag har dömt mig själv att vandra/Jag har aldrig kunnat leva bland andra/Min värld går bortom människornas riken/På baksidan av deras dimension/Ensam/Jag har alltid varit ensam/Ensam i mitt elfenbenstorn/Ensam och trött/Jag har alltid varit ensam/Spindelväven täcker min tron/Fångad i mitt elfensbenstorn.”
“Jag har haft samma känsla förut
Det är inte första gången
Den här känslan att vara
Ett fallande löv i vinden
Som när någon sticker hål
På den vackraste ballongen
Just när tåget lämnar perrongen”
Jorgens spellistor 