Nästa vecka ska därför handla om musiken som går PÅ REPEAT. På Spotify har alla (som har ett premiumkonto i alla fall) en spellista som heter just På Repeat. Den skapas av Spotify och bygger på de låtar man lyssnar allra mest på. Kommande vecka kommer jag bara att posta låtar från min egen På Repeat-lista. Lägg gärna till dina egna låter på det temat på den gemensamma spellistan här
Olle Adolphson – ”Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken” (1967)
Det är väl antagligen någon sorts autism, men när jag fått en idé i huvudet kan jag inte släppa den förrän den är fullbordad. Nu handlar det om att skapa en vägg med CD-omslag. Jag vill ha de 35 bästa någonsin och de 35 bästa svenska. Naturligtvis ur min väldigt subjektiva vinkel. Jag placerar de i ordning efter när de kom ut.
Samtidigt har jag förstås lyssnat på låtar från alla dessa album igen och ett par av dem har smugit sig in på repeat-listan på Spotify.
Först på svenska tavlan är förstås Olle Adolphson med sin delikata liveskiva “En stol på Tegnér”. Här blandar han friskt mellan egna visor och andras, framför allt Taube. Nuförtiden är både hans och Taubes låtar del av det svenska visskatten.
Den här sången är en sorts skröna och jag som i mitt jobb som skolbibliotekarie pratar mycket med elever om källkritik uppskattar den nog extra mycket. Vi får veta sanningen bakom den mytomspunna uppgörelsen mellan Stockholms alla busar en januarikväll år 1903. Nämligen att de skrek på varandra ett tag… och sedan vände på klacken och gick hem.
“I januari månad år nittonhundratre
Ett gäng av kungsholmsbusar på marsch man kunde se
Med pavan uti fickan och med lurporna på sne’
De var sura för de aldrig fick va’ me’
Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt”