Ett litet tema om fadäser, klantigheter, göra bort sig. Helt enkelt FUCKA UPP! Berätta om en artist, producent eller annan musikprofil som gjort/sagt/ställt till med något riktigt dumt. T ex ramlat av scenen, nobbat skivkontrakt för självaste Jesus eller slängt ut sig själv från hotellrummet istället för TV:n och posta en relaterad låt. Lägg gärna till dina egna bidrag på temat på den gemensamma spellistan här
Eldkvarn – ”Älskaren från det öde landet” (1987)
”Hej! Jag heter Per Jonsson och befinner mig i London 1984. Jag lever ut min Keith Richards och knarkar, super och knullar. Brorsan och Tony får fixa i studion. Jag glider in ibland och lägger på lite röst. Det blir nog bra ändå! Här är en bild på mig i studion, lite sliten, lite stenad, men ändå glad.”
Nej du, Plura. Det där var nog ingen höjdarperiod i London (det är du själv den förste att intyga) och Ny klubb är skit. Men jävlar vilka album som kom sen, efter den årslånga bakfylleångesten.
Flera av sångerna på mästerliga Himmelska dagar bär spår av Londonvistelsen. Ibland uppenbart, som i ”Ville inte förlora igen” men jag tycker det finns spår också i denna drömlika och Dylaninspirerade låt.
”Vi drev längs gatorna, gick iland på en lokal.
Genom röken och dimman, fram till en bar.
En blond bomb kunde aldrig få nog,
jag sa, vem är du, vad är det här för krog?
Hon sa, jag måste va’ smart och du är dum,
vet du inte att du är i Annies rum?”
Jorgens spellistor 