England is mine, it owes me a living (The Smiths)

Den här veckan ska vi posta låtar som börjar bra, och då tänker jag i första hand på texten. Det kan till exempel vara en spännande historia, ett starkt statement eller någon ordvits, men det kan också vara något helt annat. Lägg gärna till egna låtar på temat i den gemensamma spellistan här

The Smiths – ”Still ill” (1984)

”I decree today that life is simply taking and not giving
England is mine, it owes me a living”

Morrissey tyckte redan då att England höll på att gå åt helvete. Han saknade det gamla England som hade blivit förstört. Med tanke på vilken smörja han har hävt ur sig på senare år känner jag mig inte helt bekväm med detta.

MEN, det här är ju en helt fantastisk låt och den sätter tonen redan från början. Sångens jagperson uttrycker en frustration över i stort sett allt: landet han bor i, människors likgiltighet inför varandra, den egna kroppen.

Med Marrs arrangemang och Morrisseys text/röst så blir det här ju bland det bästa som någonsin gjorts!