Den här veckan koncentrerar vi oss på våra favoritartisters sämre ögonblick i studion. Alltså låtar som är ganska skitdåliga. Men det får gärna vara underhållande fiaskon! Lägg gärna till dina egna låtar på temat i den gemensamma spellistan som du hittar här
Joni Mitchell – ”Dancin’ clown” (1988)
När jag funderade på att dela den här låten (jag älskar Joni men tycker den här låten stinker) hittade jag en riktigt intressant artikel av Jody Rosen på sajten Vulture (knuten till New York Times).
När Jody Rosen ska skriva om Joni Mitchell väljer hon att skriva om hennes sämsta låt, nämligen ”Dancin’ clown” från 1988.
Hon motiverar det med vi kan lära oss mycket av en artists misslyckade låtar – ”the bad stuff has a way of throwing the great stuff into relief.” Dessutom: ”What’s more, bad artworks are often revealing historical artifacts.”
I fallet Dancin’ clown handlar det, enligt Rosen, om ett typiskt 80-talsfenomen där äldre och etablerade artister försökte ta till sig ny musikteknologi (som synthar och trummaskiner) som de inte behärskade. Också Jonis val av duettpartner är ett typiskt tecken på att ängsligt försöka ”hänga med”. Efter att ha sett en konsert med Billy Idol konstaterade hon att han var: ”the brightest young rock and roller of his generation”. Det är väl knappast någon som skriver under på det idag.
”No, you couldn’t call Jesse a babe in the woods
He’s just weak in self-defense
‘Cause he’s so thin-skinned
He can’t take a joke at his expense
”You’re a push button window, ” says Rowdy Yates
”I can run you up and down
Anytime I want
I can make you my dancin’
My dancin’ clown”
Jorgens spellistor 