TRAV’LIN’, TRAV’LIN’ ALL ALONE (Billie Holiday)

Låtarna du postar under veckan ska så långt det är möjligt tillsammans sammanfatta ditt (musikaliska) liv och bilda ett soundtrack of your life.

Om du har egna låtar på temat, skicka de gärna till mig så lägger jag till i spellistan här

Billie Holiday – ”Trav’lin’ All Alone ” (1937)

Jag är tacksam för allt jag har i det här livet. Det kunde vara mycket, mycket värre. Det kanske det blir. Vi vet ingenting om framtiden.

Men det har varit en ensam resa, och fortsätter att vara det.

Jag kan ju inte veta hur andra människors känner, men min stora aning är att vi alla mer eller mindre är lika ensamma. Här spelar det ingen roll om man är i en relation, om man har barn, om man har ett jobb där man är omgiven av tusen människor. När allt kommer omkring så är det en ensam resa vi gör. Till viss del så går det att dela på sina bördor, men aldrig helt.

Så fruktansvärt tragiskt då att vi människor inte kan hitta en gemenskap i denna gemensamma ensamhet, utan flippar ur och gör det ännu värre för varandra. Kanske är det just de som får allra mest panik av denna ensamhet som flippar ur mest. Och de som lider allra mest av ensamheten när dagen är slut.

“Give me just another day
There’s one thing I want to say
Friends do well when all is gold
Leave you always when you’re old
Trav’lin’, trav’lin’ all alone
All alone”

Lämna ett svar