Flyttar markerar ofta början och avslut, de där lite större grejorna i livet. Det ligger mycket känslor i flyttandet. Den här veckan postar vi låtar som handlar om att personer, tillhörigheter och bohag byter adress och ort, flyttar till eller ifrån nånstans. Kopplingen skall finnas i låttitel eller text.
Om du har egna låtar på temat, skicka de gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Peter Lundblad – “Flykten” (1978)
”Vem ska trösta knyttet” av Tove Jansson är kanske den bästa bilderboken som gjorts. Jag var på bokmässan i helgen och det var mycket Tove (eftersom första muminboken fyller 80 år). Det kunde handla om allt från hur muminvärlden växte fram som en flykt undan en krigshärjad värld till hur hon skrev snuskiga lesbiska visor till privata fester. Hon var en mycket fascinerande människa!
“Vem ska trösta knyttet” är nog den bilderbok som har drabbat mig hårdast. Faktiskt mer i vuxen ålder än som barn. Den rymmer det mesta. Utanförskap och ensamhet, äventyr och mod, kärlek och vänskap. Men kanske allra mest att våga kasta sig ut i en otrygg värld för att hitta sin egen väg.
Jag tycker Peter Lundblads tolkning av boken är fin. Ganska ojämn och spretig, men med stort hjärta. Den här låten är höjdpunkten, tycker jag. När Knyttet flyttar från sitt ensamma, men någorlunda trygga, hus och beger sig på en vandring ut i det okända.
“Men nästa morgon innan dagen grydde
Och dimman låg kring huset grå och kall
Stack Knyttet ut en ängslig nos och gnydde
Han hade klarat sig i alla fall
Men ville hellre äta opp sin hatt
Än stanna kvar i huset nästa natt
Och in i dimman flydde han
Snart syns han inte mer
Och dörrarna står öppna
Och hans lampor brinner ner
Och Knyttet sörjde efteråt och tänkte, ”Jag var dum
När jag lät regn och mörker flytta in i mina rum”
Men vem ska trösta Knyttet
Med att samma dag han flytt?
Blev huset fullt av nya
Mycket lyckligare knytt”
