Kommande vecka ska vi posta låtar om meteorologisk värme, i alla dess former.
Om du har egna låtar på temat, skicka de gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Ulf Lundell – “Högtryck” (2005)
Vi hänger kvar i huvudstaden mitt i sommaren. När gatorna smälter och asfalten rinner som lavaströmmar ner mot city. Ja, då vet man att det är varmt i Stockholm.*
En sådan där Lundell-låt som bara maler på, som att vi fastnat i en slö värmeloop där vi tillsammans med Uffe vandrar fram genom en stad där vi känner varje gata men ändå är främlingar i själva stan och tiden. Att den är så lång gör att det verkligen finns utrymme att komma ner i känslan.
Lundell är som vanligt väldigt bra med orden, vissa formuleringar är som ren poesi: “Allting är vitt, vitt, vitt med nånting skrikande vitt i”.
Refrängen får mig att tänka på människans stora tragedi. Vi vill så desperat hålla fast vid det vi älskar men vi kan inte få någonting att stanna kvar. Jag tror att enda möjligheten att hitta något som liknar varaktig lycka är att inse det till fullo och låta sig svepas med i det flödet. Den enda trovärdiga väg jag har hittat där är den buddhistiska.
“Högtryck över stan, gatorna smälter
Asfalten rinner som lavaströmmar
Ner mot city
Se upp för den där! Den bränns!
Bilarna stannar i utdragna suckar
Allting är vitt, vitt, vitt
Med nånting skrikande vitt i”
Jorgens spellistor 