Temat denna vecka är enkelt: inga kärlekslåtar. Om du har egna låtar på temat , skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här!
The Clash – ”White Man (In Hammersmith Palace)” (1977)
Tar sin utgångspunkt i en reggae-kväll som Joe Strummer besökte och som visade sig vara en stor besvikelse. Istället för ”roots rock rebellion” möttes han av ”light weight pop”. Detta trots rätt namnstarka namn från Jamaica.
I slutet av låten svingas vilt mot samhällsproblemen i Storbritannien vid den tiden och ansvariga makthavare.
Sången innebar också en stor utveckling i bandets musikaliska inriktning, med tydliga ska-influenser. Vilket gjorde att vissa blev besvikna men som så småningom skulle lyfta bandet till en högre nivå.
“But it was four tops all night with encores from stage righten (wooh, ooh, ooh)
Charging from the bass knives to the treble (wooh, ooh, ooh)
But onstage they ain’t got no roots rock rebel (wooh, ooh, ooh)
Onstage they ain’t got no roots rock rebel
Dress back jump back this is a bluebeat attack
‘Cos it won’t get you anywhere
Fooling with the gun
The british army is waiting out there
An’ it weighs fifteen hundred tons”
Jorgens spellistor 