Nu är det dags för De Sju Heliga Dygderna! Inom katolicismen är dessa de positiva spegelegenskaperna till de sju dödssynderna. De sju dygderna kan sägas beskriva kampen mellan gott och ont. Ni ska posta utifrån en ny dygd varje dag enligt nedan: MÅNDAG: Ödmjukhet – motsats till högmod; TISDAG: Generositet – motsats till girighet; ONSDAG: Kyskhet – motsats till lusta; TORSDAG: Medmänsklighet – motsats till avund; FREDAG: Måttfullhet – motsats till frosseri; LÖRDAG: Tålamod – motsats till vrede; SÖNDAG: Flit – motsats till lättja. Lägg gärna till dina egna låtar på temat i den gemensamma spellistan här
Boz Scaggs – ”We’re All Alone” (1976)
Vissa kanske tycker att den här låten är dyster. Själv hämtar jag tröst och kraft ur den.
Vi är alla ensamma. När vi föds och när vi dör. Du är ensam i din smärta, när ångesten rider dig och när kroppen sviker eller ansätts av sjukdom. När du somnar på kvällen så somnar du ensam, oavsett om någon ligger bredvid eller inte. Du är ensam i dina drömmar.
Vi är som isolerade öar, som stjärnor i universum med ljusår mellan varandra.
Men det är just i den ensamheten vi kan förstå och möta varandra. Vi kan känna in andra genom oss själva. Vi kan inte ta bort ensamheten, men vi kan sträcka ut en hand och lindra den.
Det är det som är essensen i medmänsklighet och vad den här låten betyder för mig.
”Close the window, calm the light
And it will be all right
No need to bother now
Let it out, let it all begin
Learn how to pretend
Once a story’s told
It can’t help but grow old
Roses do, lovers too, so cast
Your seasons to the wind
And hold me dear, oh, hold me dear”
Jorgens spellistor 