Vi går där isen är som tunnast (Marie Fredriksson)

Adjektiv kan jämförelseformas enligt principen Positiv – Komparativ – Superlativ. Den här veckan postar jag låtar som har titlar som innehåller superlativ. Lägg gärna till låtar i den gemensamma spellistan här

Marie Fredriksson – Där isen är som tunnast” (1992)

Även om det inte var oväntat känns det märkligt att Marie är borta. Hon har ju liksom alltid funnits där.

Jag tycker hon är som bäst när hon sjunger på svenska. I ärlighetens namn har jag ett ont öga till Gessle för att han kidnappade henne från svenskan under hennes bästa år.

”Den ständiga resan” är mörk och dyster, men i själva rösten finns hopp och tröst. Den har betytt mycket för mig och jag återvänder alltid till det albumet när livet känns tungt!

”Vi går där isen är som tunnast/Jag vet vi går på en eld / Jag vet
hur ensamt det kan kännas / har fallit så många gånger själv
Men jag tror på dej / när du ser på mej / När du förstår / att jag
älskar dej / Jag tror på dej / när du ser på mej / Jag tror på dej”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s