Ja, allt du har är massa tid (Lars Winnerbäck)

Den här veckan handlar om musikminnen från olika städer. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här

Foto: S.S.K. ; flickr.com

Lars Winnerbäck – “Fenomena” (1996)

Jag såg en purung Winnerbäck framföra bland annat den här i en gratisspelning i en park i Malmö. Det borde väl ha varit typ 1997.

Innan jag hittade till andra albumet Rusningstrafik och var hooked.

Den här gången fastnade jag väl inte helt, men jag stannade upp och lyssnade. Han hade något den där rödlånghårige killen.

Ibland lyssnar jag på tidiga Winnerbäck, mycket för att det finns så mycket vilja och talang där. Så många möjliga riktningar som han sedan inte tog (och tur var kanske det). Inte för att det är perfekt, för det är det inte.

Och så den där sorgen över att vara ung och fri men inte ha en aning om vem man var och vart man skulle ta vägen. När det kändes som ingen heller brydde sig, knappt ens en själv. Det stråket hos artisten som talade till mig så mycket där i Malmö i slutet av 90-talet och början av 00-talet.

“Det finns en stress i allt det där
Det finns en press i allt som är
Jag rusar fort i hopp om frid
Men det finns tid att gå bakom
Göra fel och göra om
Ja, allt du har är massa tid”

Lämna en kommentar