Men jag stor kvar på min balkong och var en del av allt (Folke Nikanor, Annika Norlin)

Denna vecka ska vi posta låtar på temat hus. Det kan vara en sång om ett hus men även namngivna rum (kök, vind, vardagsrum, gillestuga osv) och byggdetaljer (tak, vägg, pärlspont osv) fungerar. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här

Foto: Binyamin Mellish, https://www.pexels.com/photo/blue-and-gray-concrete-house-with-attic-during-twilight-186077/

Folke Nikanor, Annika Norlin – ”Komet” (2020)

Nu är vi klara i badrummet och går ut på balkongen mitt i natten. Också när vännerna går in igen så står vi kvar där och ser upp mot stjärnorna.

Fantastiskt fint album detta – “Rymden enligt Folke Nikanor”. Det handlar som titeln antyder om reflektioner om rymden. De flesta låtarna är helt instrumentella men det här är ett av undantagen.

Läste att just de “sjungna” låtarna fick kritik av recensenter, som annars tyckte mycket om albumet. Jag håller inte med. Jag tycker om det lite naiva perspektivet här och inte vimlar det direkt av låtar om människor som står och filosoferar om universum och sin egen litenhet.

Sedan är jag väldigt svag för Annika förstås.

“Jag svävar runt i rymden jag hör Vintergatans sång
Tystnaden är ljud som spelar hela natten lång
Allt jag tror är viktigt spelar ingen roll ändå
Alla mina demoner hade verkat små sett uppifrån
Karin sa vi går in nu börjar det bli kallt
Jonte och Larsa hängde på
Men jag stod kvar på min balkong
Och var en del av allt
Kören sjunger Vintergatans sång”

Lämna en kommentar