Veckans tema är bekännelser; i text, låttitel, album, artist- eller bandnamn.
Det kan också vara en själv som gjort en bekännelse i något sammanhang. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Bild: MagisterDawn (Deviant Art); https://www.deviantart.com/magisterdawn/art/Confess-and-Await-984604294
Nico – “It Was A Pleasure Then” (1967)
Från makalösa solodebuten “Chelsea Girls”. Titeln är en referens till Andy Warhols film med samma namn där Nico var med som skådespelare.
Lou Reed, John Cale och Sterling Morrison från The Velvet Underground är högst delaktiga. Den här låten är också skriven tillsammans med vännerna från VU.
Sparsam musikalisk inramning, som ändå gör små experimentella utflykter, och Nicos ödsliga röst som liksom ropar ut i intet. I det här fallet verkar det handla om en relation som är över sedan länge, och har lämnat ett stort tomrum efter sig.
Det är himlen som får bekänna sina brott.
“It was a pleasure then
To see the dying days again
In horror of the nights
Never never never
Never be too bright
We’ve got no secret
Heart to hide somewhere at last
As long as we could see
The sky confess this crime
0f bitter tasting hatefulness
Above our shattered minds”
Jorgens spellistor 