Veckan som kommer brukar kallas den fattiga veckan. Och nu pratar vi Sverige. Riktig fattigdom är de flesta av oss inte i närheten av i det här landet. Därför ska den här veckan handla om privatekonomi, dåligt med pengar, berättelser om knapra livsförhållanden, ja, helt enkelt hur tufft det är att ta sig fram med de få kronorna som möjligen finns kvar på kontot. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Sade – ”Feel No Pain” (1992)
Sade sjunger om utsatthet, ur ett speciellt perspektiv.
Ibland är det andra som beskriver det bäst. Så här skrev journalisten Frank Guan i tidskriften Vulture (2019):
”All Sade songs are socially engaged at some level, but of the ones that directly reference politics, this is one of the best. Instead of telling the story of a black family trapped by layoffs, poverty, unemployment, and hatred from the third-person, Sade locates herself within its daughter as a first-person narrator. Her intimation that a society that refuses to support its least fortunate members will end in ruin for all doesn’t come off as a sermon, but an experience deeply lived.”
“Mama been laid off
Papa been laid off
My brother’s been laid off
For more than two years now
Ooh, can’t get a job
Billy can’t get a job
Ooh, they gotta listen to the blues
Help them to strive
Help them to move on
Help them to have some future
Help them to live long
Help them to live life
Help them to smile
Don’t let them stay home and listen to the blues”
Jorgens spellistor 