And we walk down the avenue again and the healing has begun (Van Morrison)

Den kommande veckan ska vi ägna åt låtar med talade partier. Eller låtar som är helt talade, men alltid med musik. Dra fram intressanta inledninganföranden, mysiga mellanprat, sorgsna slutord, aggressiva avslutningar! Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här

Van Morrison – ”And The Healing Has Begun” (1979)

När Van Morrison får till det så är han i en klass för sig. Det blir som seanser där hans röst tryggt leder en genom ett sagolikt landskap, som ändå vagt känns igen. På ytan verkar det röra sig om en förälskelse, efter en gammal som slog fel. Men här finns ju också andlighet, sex och inte minst en fri fiol som seglar långt fram i ljudbilden.

Så finns det också ett talat parti. Jag läste någonstans att Van Morrison antagligen var lite full när han talade in det (det låter kanske så också), men det passar fint in i sångens helhet. Han vänder sig direkt till en kvinna och försöker uttrycka något utan att riktigt komma till kärnan.

“And we’ll walk down the avenue again
And we’ll sing all the songs from way back when, yeah
And we’ll walk down the avenue again and the healing has begun
And we’ll walk down the avenue in style
And we’ll walk down the avenue and we’ll smile
And we’ll say:
”Baby, ain’t it all worthwhile when the healing has begun?”
I want you to put on your pretty summer dress
You can wear your Easter bonnet and all the rest
And I wanna make love to you yes, yes, yes
When the healing has begun
”Alright”
When the healing has begun”

Lämna en kommentar