Den här veckan delar jag låtar med textrader som har etsat sig fast i min hjärna. De där textraderna som är så himla bra, så man önskar att det var en själv som hade kommit på dem. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Eva Dahlgren – “Sand” (1999)
Dahlgren måste ju bara vara med en sån här vecka! Hon är en av Sveriges absolut bästa textförfattare, ibland tänker jag att hon och Magnell står i en egen klass.
Hon är filosofisk och innerlig, tydlig och samtidigt lätt undflyende. Och det känns alltid sant det hon sjunger.
Här verkar hon sjunga om ett syskon, men det kan också vara en barndomskompis eller en låtsaskompis. Någon som var vid sidan där i barndomsåren.
Om livets bräcklighet men att det trots allt finns ögonblick och stunder som lever för alltid. Mitt i den där virvlande sanden som vinden ständigt blåser upp och blandar om.
”Vi hade aldrig samma drömmar
Men vi blandade blod på en fingertopp
För att det som skulle hända med oss
Aldrig skulle få oss att vända oss bort
Vända ryggen till
Och låta tystnaden ta över
Vi är som sand
Vi är som sandkorn
I en vind som leker med oss
Sand i en vind”
Jorgens spellistor 