Den här veckan är temat soundtracks, det kan vara både från filmer och från TV. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
José Bartel, Danielle Licari – “Finale” (1964)
Slutscenen i musikalfilmen ”Paraplyerna i Cherbourg” drabbade mig hårt. Jag såg den i Malmö på underbara Cinemateket någon gång i slutet av 90-talet.
Som ett metafor för livet; där de goda inte alltid vinner, där de som var ämnade för varandra kanske inte får varandra. Det blir alltid något annat. Livet blir alltid något annat. Det här musikstycket väver samman filmen, det blir huvudpersonernas egen signatur.
På slutet ses de två (som alla trodde skulle få varandra) vid en bensinstation med sina respektive familjer flera år senare, deras blickar möts, och i den där blicken ryms ett helt liv som inte blev.
Den hyllade filmen ”La La Land” är tokinspirerad av ”Paraplyerna i Cherbourg”.
”Geneviève :
Françoise, reste tranquille !
Le klaxon n’est pas un jeu !
Il fait froid.
Guy :
Viens au bureau.
Geneviève :
Il fait meilleur ici
C’est la première fois que je reviens
à Cherbourg depuis mon mariage.
J’ai été cherché la petite chez ma belle-mère en Anjou.
J’allais rentrer à Paris, puis j’ai fait ce détour”
Jorgens spellistor 