Den här veckan blir det lite smalt. Det handlar om 60-tal, kvinnor och blues. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Aretha Franklin – ”Dr. Feelgood (Love Is A Serious Business)” (1967)
Det här är inte bara blues, men den är ett viktigt element när Franklin smälter samman genrerna till en perfekt mix.
Låten är skriven av Aretha själv. Synd att hon inte skrev ännu fler låtar, jag tycker dessa är bland hennes absolut bästa.
Förvånansvärt explicit om sexuell attraktion. Och Aretha höll inte direkt tillbaka den tolkningen i sina framträdanden.
Här en underbar beskrivning av ett liveuppträdande 1972, hämtad från en artikel i The New Yorker (16/8-2018):
“Describing how “me and my man get to lovin’,” Franklin groans, whoops, sings too fast, and strains so high that her voice cracks. It’s an astonishing, calculated loss of control—such a surprise from a do-right preacher’s daughter. Her simulated orgasm seems to let her fans in on what happens once the “company” leaves. In another show of intimacy, she suggests that they try her good doctor, too: “After one visit to Dr. Feelgood, you’ll understand why Feelgood is his name.” The crowd, singing along with the chorus, becomes a congregation.”
Aretha ska ha sagt att även hon spelade in sekulär musik så lämnade hon aldrig kyrkan, hon tog den med sig. Lätt att förstå vad hon menar här. Hon använder alla gospel-knep för att göra en låt om sex till en sorts mässa.
“Don’t send me no doctor
Fillin’ me up with all of those pills
I got me a man named Doctor Feelgood
And oh, yeah, that man takes care of all o’ my pains and my ills
His name is
Doctor Feelgood in the mornin’
And taking care of business
Is really this man’s gain
And after one visit to Doctor Feelgood
You’ll understand why Feelgood is his name
Oh, yeah, oh good God almighty
The man sure makes me feel real, good”