Lady Stardust sang his songs of darkness and disgrace (David Bowie)

Visste ni att månaden januari fått sitt namn efter guden Janus i den romerska mytologin? Han har som uppdrag att öppna och stänga himlens portar. Mest känd är han för att han avbildas med två ansikten (Janusansikte), ett som blickar in i framtiden och ett som ser tillbaka in i det förflutna. Senare har det kommit att tolkas som att han har en förrädisk natur.

Den här veckan handlar det om att posta låtar som pekar mot det här dubbla ansiktet i mer överförd betydelse; det kan vara låtar om svek, förräderi, bedrägeri, lögner, spioneri. Det funkar också att posta artister som har gått in i en tydlig annan roll på scen och på sätt visat upp ett dubbelt ansikte. Ziggy Stardust/David Bowie är ett bra exempel.

Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här

David Bowie – ”Lady Stardust” (1972)

David Bowie levde sig så långt in i rollen som Ziggy Stardust att han hade problem att hitta ut igen.

Den här låten handlar förstås till stor del om hans androgyna karaktär Ziggy. Men demoversionen hade titeln ”He Was Alright (A Song for Marc)” och den var också mycket inspirerad av Marc Bolan.

Framför allt är det en mycket fin sång om att uppslukas av kärleken till musik.

”People stared at the makeup on his face
Laughed at his long black hair, his animal grace
The boy in the bright blue jeans
Jumped up on the stage
Lady Stardust sang his songs
Of darkness and disgrace
And he was alright, the band was altogether
Yes, he was alright, the song went on forever
Yes, he was awful nice
Really quite out of sight
And he sang all night long”

Lämna en kommentar