Den här tiden på året är inget att leka med. Med sommarljuset i färskt minne börjar det blir mörkt när man går till jobbet, mörkt när man tar sig hemåt. Människor börjar gå i mentalt ide. Den här veckan är temat mörker, vi ska vältra oss i det deppigaste och svartaste. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här
Nirvana – ”Polly, Live at London Astoria” (1989)
Sången bygger på en sann historia. En 14-årig flicka var 1987 på väg hem från en konsert när hon blev bortrövad av en tidigare dömd sexförbrytare. Han tog med henne till sin husvagn där han våldtog och torterade henne. Hon lyckades till slut rymma och han arresterade och fängslades.
Kurt Cobain beskriver händelseförloppet ur förövarens perspektiv, vilket gör det ännu hemskare.
Albumversionen är ganska lugn så jag väljer en liveversion. Det är ju ändå fredag.
“Polly wants a cracker
I think I should get off her first
I think she wants some water
To put out the blow torch
Isn’t me, have a seed
Let me clip your dirty wings
Let me take a ride, cut yourself
Want some help, please myself
Got some rope, haven’t told
Promise you, have been true
Let me take a ride, cut yourself
Want some help, please myself”
Jorgens spellistor 