Used to be a sweet boy holding so tightly to daddy’s hand (Morrissey)

Den här tiden på året är inget att leka med. Med sommarljuset i färskt minne börjar det blir mörkt när man går till jobbet, mörkt när man tar sig hemåt. Människor börjar gå i mentalt ide. Den här veckan är temat mörker, vi ska vältra oss i det deppigaste och svartaste. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här

Morrissey – ”Used To Be A Sweet Boy” (1994)

Morrissey är en mörkermästare. Det är liksom hans grej. Det här en mindre känd låt från starka “Vauxhall And I”.

När jag vaknar på den svartsynta sidan kan jag tänka att det här är storyn om allas våra liv. Vi gick där en gång som barn, oförstörda och fulla av livsglädje, bredvid våra föräldrar som skulle skydda oss från allt ont. Men sakta mals vi ner när världen gör sitt “dirty job”. Det finns förstås undantag men jag tror väldigt många vuxna människor går omkring och känner att något har gått fel, det går inte riktigt att peka på exakt när och varför, men livet borde ha blivit något annat. Själv känner jag definitivt så ganska ofta.

“Used to be a sweet boy
Holding so tightly
To Daddy’s hand
But that was all
In some distant land
Blazer and tie
And a big bright healthy smile
Used to make all
Of our trials worthwhile
Used to be a sweet boy
And I’m not to blame
But something went wrong
Something went wrong
And I know
I can’t be to blame”

Lämna en kommentar