Det fönstret som lyste, nu är det så mörkt (Lisa Ekdahl)

Evert Taube är för alltid förknippat med den svenska sommaren. Den här veckan kommer jag att posta Taube-låtar som tolkas av kvinnliga artister. Om du har egna låtar på temat, skicka dem gärna till mig så lägger jag till i spellistan här

Lisa Ekdahl – ”Det fönstret som lyste” (2002)

Det är intressant att se vilka låtar som kvinnor väljer att tolka av Taube, och vilka de inte väljer. Visst finns det undantag men de här “skrävlarsångerna” där Fritiof Andersson och gubbarna utför sina bravader och förför damer, de är inte särskilt representerade. Det är mer de tidlösa, rena kärlekssångerna som gäller. Och de där människan Evert glimtar fram ibland, bakom alla sina masker.

Det här är en kort och rätt okänd Taube-sång. Men isande sorglig och vacker. Nu har jag inte fått det här bekräftat någonstans men här pekar tecknen återigen mot det där barnen Evert och Astri fick som bara fick leva i sjutton dagar, Rose Marie. Åtminstone att den upplevelsen satt tydliga spår i denna sång.

Folk vill ju ha sin glade Taube som sjunger om den vackra sommaren. Inte svårt att förstå varför denna inte gått genom rutorna på samma sätt. Men i sin svärta, ett mästerverk.

Sedan gör Ekdahl den så bra också. På detta hyllningsalbum inspelat live i Globen med proffsiga, men något svala, versioner av Taubes låtar så sticker hennes finstämda och nakna tolkningar verkligen ut.

“Det fönstret, det fönstret
som lyste
Nu är det så mörkt
Mörkt som natten
Men systern, men systern
är vaken
Hon trycker sin panna mot rutan
Mot rutan, mot rutan
därinne
Hon trycker sin panna
så blek
Hon ropar, hon skriker
mot rutan
Min syster hon dog”

Lämna en kommentar